Torsdag – The New Forrest – 9 september

Som alltid – frukost med engelsk betoning. Kristina & Karna tog en snabb runda ner till stan för vatten och bröd till dagens picknik.

Med GPS:en satt på Lyndhorst (?) mitt i New Forrest samt med ”vacker” resväg snirklade vi oss fram på fel sida vägen tills vi såg ett informationscenter där Kristina kollade upp var man kunde köra i parken för att se lite hästar.

Dock, när man väl är inne i ”The New Forrest”, var det inga problem att se pållarna. Det dräller av dem, på vägen, på hedarna och i skogen. Ett par feta grisar och långsamma kor fanns också, de drar tydligen nytta av hästarnas frihet och promenerar lika fritt de.

Gårdar, pubar och hus har inte grindar för att hålla djuren inne utan för att slippa ha dem mumsande inne hos sig.

Barnen tog några tusen vackra hästbilder medan jag fotade barnen – alla var lyckliga. Vi gick en tur på heden med ljung och björnbärsbuskar bredvid det välbetade gräset. Efter en lagom lång stund körde vi vidare genom nationalparken och kom så småningom ner till kusten alldeles vid Isle of Wight.

Längs stranden gick en smal (jättesmal) väg som vi följde några kilometer innan vi högerparkerade och grabbade tag i barnens badkläder och pickniken.

Stranden bestod av små stenar, men det hindrade inte tjejerna att springa ner och känna på Atlanten innan de snabbt bestämde sig för att bada. Det var rätt strömt så de fick hålla sig strax ovanför våglinjen, men det gick att doppa sig om man la sig ner och lät vågorna skölja över så det gjorde de.

Tidvattnet var på väg upp när vi kom till stranden och när vi kom upp till bilen var vägen vi kom på borta, eller i alla fall översvämmad av salt Atlantvatten.

När det var färdigbadat och färdiglunchat gav vi oss iväg igen, med kursen sakta satt mot Salisbury. Vi körde lite fel, men det visade sig vara rätt för plötsligt mitt ute i skogen hittade vi ett trevligt värdshus där det blev cream tea som består av te och scones med clotted cream och jordgubbssylt.

Hästarna sprang glatt omkring och det blev några fler foton, och dessutom fanns en mycket trevlig lekplats som barnen passade på att prova. I skogen finns mest gamla ekar och en hel del järnek, men inga kantareller. Kanske någon liten Karl Johansvamp men det hjälper ju inte, eller hur?

På fortsatt snirkliga vägar tog vi oss till utkanten av Salisbury och affären Tesco där det inhandlades skoluniformer till barnen och lite ny lunchmat för utflykten imorgon.

Kvällens middag var nere i stan på Fish Row (en gata) och på en Fish & Chips takeaway. Fish & Chips med salt och vinäger i papper – en efterlängtad middag som alla njöt av. Till och med de tre i familjen som inte gillar fisk så värst mycket i vanliga fall.

På kvällen blev det lite Vänner och lite Jenga och lite varm choklad med kolasmak för tjejerna och kaffe och te för oss vuxna.

/Thomas & Kristina