Cambridge – Soliga dagar

Leaving Leemings

Graham skulle iväg på en utflykt idag med motsvarigheten till PRO. Han var väldigt glad över utflykten till ett mejeri i Hamilton.

Efter ännu en ganska tidig frukost i Cambridge var det dags för ett avsked. Lite tårar…

När vi packat det sista i våra väskor kom Susan, äldsta dottern med sina fyra äldsta barn. Den yngste sonen, Harrison, gick i skolan. Terminen slutar olika snabbt på olika stadier tydligen. Vi fick i alla fall träffa Christopher, Olivia, Sophie och Xavier. Det kändes inte som att det var så stor skillnad mellan svenska 13-19-åringar.

Vi tog farväl av Judy och Thomas körde oss först till Tirau, där vi åt på Subway, och sen till Rotorua. Vägen dit var skogig och kullig med lövträd och massor av ormbunkar på stam – ferns. De ger mig känslan av att det ska dyka upp ett par dinosaurer.

Vädret hade hunnit bli riktigt fint och det var nog 25 grader. En fin stad och helt underbar känsla av sommar. Vi gick och handlade lite allehanda nödvändigheter och onödvändigheter. Vid femtiden kom vi fram till campingen vi ringt i förväg och bokat. En väldigt enkel stuga på en fin camping som tydligen är billig trots att man kan studera flygplanen när de sveper över oss på väg till flygplatsen här intill.

Karna och Thomas badade i poolen här på campingen och sen åt vi en utsökt grillad biff, grönsaker och baguette. En ljum kväll och vi satt skönt i skuggan trots att klockan var nästan åtta. Och så testade vi lite olika nyzeeländska choklad. Än så länge leder Moro gold över en mystisk med jelly, smarties och poppande pulver i.

Imorgon kväll skall premiärlejonen gå och se The Hobbit på bian i Rotorua

The Hobbiton – 2012-12-10

Idag var vi och kollade på ett av ställena där de spelade in Lord of the Rings triologin samt den nya filmen ”The Hobbit”. Platsen är i filmen det ställe där Hobbitarna bodde.

Vi började med att åka från Cambridge, där de som mamma bodde hos när hon var utbytesstudent bor, till en stad kallad Matamata. Från Matamatas turistbyrå åkte vi buss i femton minuter tills vi var precis utanför ”Hobbiton”, som stället kallades. Där hoppade vi på en annan buss tillsammans med vår guide. Det tog nog cirka fem minuter, sen var vi framme.

Allting var väldigt vackert. I både filmen och i boken så bor hobbitarna i hus insprängda i kullar, med små runda dörrar och små pitoreska trädgårdar. Vi fick se dessa hus (det fanns cirka 45 stycken!) och även en pub som också är med i filmen.
Efter att ha gått omkring i cirka två timmar så åkte vi tillbaka till Cambridge.

Vid pennan Malva

I Cambridge, söndag 2012-12-09

Vi var hos Judy och Graham och efter frukost gjorde vi läxor.
Vi åkte sen in till staden i Cambridge, det var marknad! Musik, mat, folk som sålde saker och mycket mera!

Just nu sitter jag i soffan och skriver dagbok. Judy och Graham ska till grannarna den här eftermiddagen, och vi ska laga mat åt dem (och oss). Det ska bli sallad till förrätt, till varmrätt: nötkött med tillbehör och till dessert: Glassbomb!

vid pennan: Karna

Till lunch åt vi: 2x Lamburgare med svampsås, Kycklingburgare med ostsås, Kycklingsmörgås och grönsallad

På gatan nedanför Judy och Graham finns ett riktigt väl upplyst hus, med en rolig tomte som dansar framför dörren.

Köket

Juleljus

Mot Cambridge

Det var lite svårt att sova… Vi vaknade vid 1-tiden och hade svårt att somna om, men det gick ett tag. Tur att hotellet hade frukost redan kl 5 för vi var uppe och påklädda allihop vid 5.15.
Lite läxa hann vi med innan en kille hämtade oss för att köra oss till hyrbilsfirman. En Toyota senare åkte vi först och provianterade både till oss och till telefonen. Kul att tjejerna också ville följa med.

Första turen blev en typisk nyazeeländsk tur med en hel del wow. Kullar, vackra växter, får och ett turkost hav. Malva kände nästan igen sig från Hawaii 5-0. Vi siktade på Miranda vid kusten med gpsen.

Picknickstopp blev det vid havet. Jordgubbar, plommontomater och bröd m basilika och vitlök. Det fanns så många vackra snäck- och ostronskal att Karna och jag nog skulle kunnat gå kvar än. Men några av dem får flytta till Sverige nu!

Vi fick stanna på ett toalett- och glasstopp. Varmt och skönt blev det under dagen. Sol i massor också. Det var lite Vilda Västern-känsla i den delen av Nya Zeeland.

På kvällen kom vi fram till Judy och Graham för ett kärt återseende för Thomas och mig och en första träff för tjejerna. Det kändes inte som tretton år sedan senast!

De bor i ett nybyggt hus i Cambrige som är mindre än deras förra, men ändå väldigt rymligt. Tjejerna bor i ett rum och Thomas och jag i ett annat och det finns ändå mycket plats kvar till kontor, tv rum och ett stort kök och matplats.

Vi åt och snackade tills vi inte kunde prata längre för hjärnan slutade liksom att fungera. Tjejerna gick och la sig lite tidigare än vi andra. Det kostar liksom på lite med jetlag och att gå upp vid 4.30…